Det skaver

När man flyttar från storstaden till landsbygden förändras en massa saker. Mycket är förstås sådant man kan förutspå även när man sitter där och drömmer om det lilla huset i skogen, medan annat är mera sneaky. En sak jag aldrig reflekterade över som stadsbo var hur ofri man är när man inte längre passar in i normen, när man inte längre beter sig som kommun och stat vill.

De enstaka konkreta, yttre händelserna är lätta att acceptera var för sig. Att bo på landet är annorlunda än att bo i staden. Det var trots allt det begynnande ifrågasättandet som fick mig att flytta ut i skogen och börja arbeta med självhushållning. Jag var beredd på det. Alla de små sakerna som jag redan visste eller anade, det var lätt. Men så händer något oväntat. Man får en insikt. Och en till. Man blir förvånad över något. Och sedan något mer. Och det är när man börjar se mönster och helhet som det kan börja skava i övertygelsen och ideologin som kändes så bekväm när man levde i stadsbubblan.

En del i det vetenskapliga arbetssättet är att acceptera att man kanske tvingas ändra åsikt längs vägen allteftersom man inhämtar ny kunskap, trots att man var så övertygad när man började. Det här kommer jag att återkomma till eftersom det fortfarande är något jag funderar över. Politik. Livsåskådning. Nu sticker vi tillbaka fingrarna ner i jorden och hör vad kommunen har att säga om det.

En viktig del i att odla giftfritt är att ha en hälsosam och levande jord att stoppa ner fröna i för att få starka plantor som inte dukar under för lite insektsknaper. Jordförbättring är viktigt för alla, men särskilt för den som liksom jag har en sur mark med ett mycket tunt lager jord. Det första jag gjorde när jag var på plats var att beställa två bokashikomposthinkar, köpa åtta pallkragar och några säckar planteringsjord. Här skulle produceras jord! Allt skulle komposteras och användas.

20170304_142821

Mars 2017. Bokashikomposten från hösten har redan blivit fin jord.

Men en sak du förväntas göra som modern människa är att producera sopor. Massvis av sopor. Rättigheten att göra vad du vill med ditt eget avfall kan du glömma. Default för sophämtning är varje eller varannan vecka. Du skall ju för helvete konsumera, människa! Det visade sig alltså vara lättare sagt än gjort att slippa få nöjet att betala kommunen för att de skulle ta mina sopor och tjäna ytterligare pengar på att förbränna dem. Bokashi var ett okänt koncept för dem och blanketten för ändrad sophämtning var anpassad för traditionella typer av dyra, otympliga varmkompostbehållare. Blind them with science!, tänkte jag och skrev två A4-sidor om hur jag använder bokashi, med tillhörande pedagogiska fotografier. ”Se bilaga.”

Vi lyckas få ihop ungefär en vanlig matkasse med sopor i kvartalet och för det tvingas vi alltså betala en grundavgift på 800 kronor per år + kvartalsavgift. Det finns inte en fiber i det avfallet som vi inte hade kunnat sopsortera på återvinningsstationen eller lämna på återvinningscentralen om vi hade ansträngt oss. Nu kanske du invänder att det kostar att upprätthålla återvinningsstationer också. Glöm då inte att kommunen tjänar pengar på avfallet jag lämnar ifrån mig. Att helt slippa sophämtning vid huset går alltså inte. Jag citerar en vän: ”De tror alltid att man är hoarder eller mentalt störd som kommer att sänka taxeringvärdet på omkringbebyggelsen.” Att man skulle ta hand om sitt biologiska avfall, elda med det som eldas kan utan skadlig miljöpåverkan och inte konsumera, slita och slänga? Tok heller. Var nu en duktig, modern människa som inte krånglar så förbaskat.

6 reaktioner på ”Det skaver

  1. Toppen att ni återvinner så mycket och genererar så lite sopor!

    Dock handlar det inte om vinster. Avfallshantering får enligt lag inte gå med vinst, eftersom det är en monopolverksamhet (detsamma gäller dricksvatten och avlopp). Avgiften man tar ut får bara täcka kostnaderna. Sophämtningsavgiften betalar även återvinningscentralerna och all annan hantering av soporna som deponi, förbränning osv. Skrot genererar en inkomst, medan så gott som alla andra sopor genererar kostnader. Räknar man ihop det kostar det mer att driva en återvinningscentral än det ger inkomster.

    Sophämtningsavgiften betalar även återvinningscentralerna. Det är ett solidaritetssystem där alla betalar samma oavsett var man bor och hur långt sopbilen måste köra. Exakta reglerna skiljer sig ju också från kommun till kommun, så kolla med bygg- och miljökontoret hos just din kommun hur det funkar och varför – miljöingenjörerna kan ge bra och exakta svar på varför. I vissa kommuner kan man till exempel gå ihop med grannen och dela tunna, det kanske går hos er och vore något att undersöka? Jag kollar er kommun på nätet och ser att man kan ansöka om befrielse från sophämtning vid särskilda skäl, det kan också vara värt att undersöka.

    I slutändan betyder det alltså att ju fler som gör som ni, och ju mindre folk konsumerar i allmänhet, ju billigare kommer sophanteringen att bli och avgifterna gå ner.

    Gilla

    • Svarar på: ”…ju billigare kommer sophanteringen att bli och avgifterna gå ner.”
      Nja, riktigt så enkelt är det ju inte (TYVÄRR!!). Kostnaderna för att upprätthålla verksamheten på återvinningsgårdar (ÅVG), etc ligger på en ganska jämn nivå, oavsett om det är normalt med ”sopor” (om jag nu får använda det ordet) eller om det är nästan noll. Höga toppar med stora mängder ”sopor”, som efter julhelgerna, genererar högre kostnader än ‘standard’. Jag kan hålla med om att det mesta som ÅVG tar om hand borde kunna tas om hand i det enskilda hemmet, men alla har inte 1) Den kunskapen, 2) Den fysiska möjligheten (sjuka, klena, gamla, osv) 3) Någon plats eller system att ta hand om detta … osv. Dessutom kommer alla (!!) hushåll förr eller senare att producera något som inte går att återbruka/reparera/återvinna och då måste hamna på ”Deponi”, vilket naturligtvis genererar en kostnad om deponin ska skötas så miljövänligt som det går. Vissa saker måste dessutom tas om hand av SAKAB (heter det så fortfarande?) av rena gift-, miljö- och kanske strålningsskäl, naturligtvis med kostnader i bagaget. Att betala kring en hundring i månaden för all denna S-O-L-I-D-A-R-I-S-K-A service tycker jag är helt OK! Då ska ni veta att jag producerar i mitt ensamma hushåll ca en bärkasse till min soptunna (som jag f.ö. delar med en kompis) per 8-10:e månad…!! Resten tas om hand eller läggs i respektive återvinningscontainer (som kommunen till viss del bekostar genom uppställningsplats och skötsel/städning)
      Men i stort sett håller jag med ”Apkalypso” i resonemanget.
      Själv tillhör jag ”Andra Vågen” av de så kallade Gröna-Vågarna och flyttade (tillbaka) ut på landet 1982, efter att ha gått ”Resursbevarande Försörjning” 1981. Det är en numera något ombildad kurs som drivs av Mora Folkhögskola i Skattungbyn, Orsa, Dalarna och heter numera ”Ekologisk odling och hållbar livsföring”. [Länk: http://www.morafolkhogskola.se/default.asp?PageID=555 ] {[( NEJ! Dom behöver inte fler sökande! Det är ‘alltid’ fullt… 😉 )]}
      Det absolut viktigaste valet man gör är dock i affären! •Behöver jag det här? •Hur har det tillverkats? •Hur långt har det transporterats? •Hur är det förpackat? •Hur har de som tillverkat varan det i sitt arbete? •Hur kan jag återvinna förpackning och/eller delar av varan? osv.
      ”Ekologiskt”? Ja-men-va-bra!!! ?? Eller? Om tex äpplet odlades ekologiskt i Argentina — vilken miljöpåverkan har bara transporten (med FLYG!) inneburit? Fundera på om inte dina (eller grannens) äppelträd ger tillräckligt med frukt, bara trädet sköts ordentligt och frukten lagras på rätt sätt…!! [Länk: https://www.bokus.com/bok/9789155263560/beskara-frukttrad-och-barbuskar/ REKOMMENDERAS mycket varmt!!!] I morfars fantastiska fruktkällare hände det att vi vissa år var tvungna att bära ut förra årets äpplen, för att få plats med de nya – inte helt fräscha, men fullt ätbara! 🙂

      Gilla

      • Tack så mycket, Olle, för din kloka kommentarer. Du verkar ha lång och gedigen erfarenhet. Jag hoppas att du kommer att fortsätta läsa min blogg och komma med fler klokskap. Utbildningen du länkar till verkar enormt bra, genomtänkt och nyttig. Jag har ju redan slängt mig i sjön för att lära mig simma, men den som har möjlighet borde ju verkligen söka den. Det du skriver om konsumtion, ekologiskt osv är ju också bra. Nu har jag aldrig varit någon ”shoppare” men man är ändå så inlärd att konsumera att det i någon mån krävs en ”avprogrammering” för att alltid tänka på de där punkterna du radar upp. Men både vi och jorden skulle må bättre om fler ansträngde sig för att göra det.

        Gilla

  2. Lotta, inte riktigt sant, här i Stockholm hämtar ett eller flera bolag sopor mot betalning av Sthlm stad. Soporna eldas och genererar fjärrvärme som säljs. Sopor kan generera vinster….

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s