Hjälp, jag skall bli hönsmamma!

Den största utmaningen för mig är inte hårt, fysiskt arbete, intensivt tankearbete, tålamod eller något sådant, utan att kommunicera med människor jag inte känner. Jag kan bli riktigt uppfinningsrik för att slippa ens skicka ett textmeddelande till någon. Och ändå har jag under lätt ångest och med klappande hjärta nu kontaktat en person för att köpa höns.

Så nu är det upp till bevis. Jag har samlat på mig information om höns i långt över ett år nu: läst böcker, sett videor, läst bloggar och kollat i Facebook-grupper. Raser, hönshus, hönsgårdar, foder, sjukdomar. När vi köpte vår guldiga Volvo 745 fick vi en husvagn på köpet. Den var lite för skraltig för att användas som husvagn, men lite för fin för att tacka nej till. Eftersom jag gillar återbruk tänkte jag att den kunde göras om till hönshus. Och nu vill det till att jag kan leva upp till mina vackra ord om att jag gillar utmaningar … för den 11 mars skall fem hönor och en tupp flytta in!

20180106_142358

Inte sista gången Samus kommer att tycka att just den här vagnen är spännande, misstänker jag.

Efter nästan onödigt mycket research bestämde jag mig för att jag ville prova Hedemorahöns. Dels gillar jag tanken på att en lantras skall förbli stark i Sverige, dels verkar de fint anpassade till klimatet här. Även om jag bor i Västra götaland så bor vi aningen mer i zon 4 än i 3 eftersom vi bor så högt. Och Hedemora skall tydligen klara lite kyla. Pippisarna som säljaren visade bild på var glatt ute och knatade i snön.

Som det mesta när det gäller självhushållning så finns det några hinder att övervinna. Vi kan börja med ”bokstavligt talat”: det är den där marken igen. Just nu står husvagnen mellan gästhuset och förrådet, och där är inte optimalt att ha den. Jag vill ha ned den en bit på tomten så att hönsen hamnar mitt i det område som ändå måste bearbetas inför framtiden. (Sten, stubbar, helt prilliga hallonsnår, kullar och dalar, åkervinda, nymfomaniska vildsmultron, buskar, grus och träbôs och Gud Vet Allt.) Jag tänker ju permakultur och vill att det ena skall ha nytta av det andra och tvärtom. I permakulturtänkandet skall man se problemet och försöka vända det till en fördel. Även om jag kan se fördelen med stubbar och stenar så är det lite svårt att räkna ut hur jag skall få dem att arbeta för mig när problemet är att de ligger i vägen för att få dit husvagnen.

20180209_145434

Här ungefär vill jag ha hönshuset. Accio hönshus!

Så nu skall jag främst arbeta med att inreda husvagnen till hönshus och hoppas att transportproblemet löses på något sätt. Men först skall jag bli frisk från den här infernaliska pesten som kallas influensa!

10 reaktioner på ”Hjälp, jag skall bli hönsmamma!

    • Jag misstänker att det kommer att bli som när folk blir föräldrar: en oändlig ström av bilder på nykomlingarna och skryt över framsteg. 😉 Fast jag lovar att även skriva om det som inte går så bra!

      Gilla

  1. jag förendrade totalt uppfattning om hönor efter att vi fick dom. hur dom beter sig, hur dom låter hur dom finner mat. våra första höns var lohman, som ju är värpmaskiner från industrin, men även de var individuella varelser. en som var snäll, en som var skygg, en som var dominant etc. och när man ser hur trogent en duktig ruvhöna kan ligga på sina ägg vecka efter vecka…jag blir stolt och imponerad…av en höna!

    nu har vi 18. samt tre myskankor och 23 vaktlar. vär förberedd på att du kommer vilja ha fler hönor efter kvar…😁

    Liked by 2 people

  2. Ping: Nämen, var jag inte odödlig? | APKALYPSO

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s